tisdag 17 mars 2009

Avslutningar och omvärderingar

Alla operationer har gått bra;
Sebastians öra hade en tumör, som bedöms vara mellan godartad och tämligen godartad till naturen, och eftersom den gick ner i öronbrosket kunde de inte ta bort allt, eller hur det nu var. Så vi får se vad som händer där, men växer den inte fortare än första gången hinner han dö av ålderdomssvaghet innan den blir ett problem.

Sibylla fick ta bort 2 hörntänder och 3 framtänder, så nu har hon i alla fall inte lika ont. Det märks på aptiten. Och tydligen ska det gå bra att äta och jaga även med bara en framtand och få framtänder. Jag lovar att inte skvallra om du tappar nån mus, hjärtat. ;)

Mika har fått analsäckarna sköljda igen, och tagit bort några fettknölar. Vi har t-shirts på henne utomhus av flera orsaker, dels för att skydda såren mot smuts, tassar, grenar och sånt samt mot kyla, hon har ju aldrig haft bar hud i snö förut. Hon har sett enormt rolig ut, men klart nöjdare än med tratt, och dessutom kommer hon åt med tassarna i alll fall i tratten. Nu är stygnen borttagna och ska bara läka färdigt.

Renoveringen är skjuten lite på framtiden eftersom bostadsrättsföreningen återupptagit förhandlingarna med Lidingöhem, som då förstås frusit alla icke akuta åtgärder. Jag hoppas verkligen det inte går igenom nu heller. Jag vill helst bo kvar. Jag älskar den här lägenheten. Åas kunde ekonomin må bra av lite billigare boende. Jaja, det blir nog bra.

Det funkar bra med hemtjänsten och jag har träffat några andra sjukskrivna i området, som jag umgås en del med och tanken är att vi ska hjälpa varandra. Jag har också blivit beviljad sjukersättning 50% och ska få träffa psykolog, tanken är att jag ska kanske kunna få boendestöd för att få hjälp att få saker gjorda här hemma, inte bara planerade.

Just nu mår jag inte särskilt bra vara sig psykiskt eller fysiskt, spänningshuvudvärken är inte konstant längre men kommer och går. Ett par jobbiga konfrontationer de senaste dagarna och ett par lika jobbiga insikter gör det inte bättre.

På plussidan just nu är all hjälp jag får, att alla djuren är färdigfixade, att tänderna är nästan klara och sjukskrivningen är mer problemfri. Och mina vänner. Mina otroliga, fantastiska vänner. Jag skulle inte klara mig utan ert stöd på alla plan.

Kanske dyker det upp en till punkt på plussidan snart. Oavsett hur det går kommer det alltid att ha varit något fantastiskt att vara med om. Mer om det en annan gång. :D